Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år.




Jag känner att jag behöver gråta, men det finns inga tårar.
Vill skrika, men jag får inte fram nått ljud.
Allt innom mig bara växer.
Vad händer när det inte får plats längre?



Jag vill bort härifrån. 
Bort från minnena som plågar mig.
Det gör fortfarande ont.
Jag vill leva som i drömmen.
Vet inte om du förstår.
Vet inte om du vill förstå.


Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart