Slå dig fri
Man ska lämna det skepp som sjunker
Och rädda det som räddas kan
Inte göra som du gjort i åratal
Bara klättra högre i skeppets mast
När toppen på masten till slut är nådd
Så finns det ingenstans kvar att fly
Det enda du kan göra då är att se
Ditt liv förstöras för all framtid
Med hårda sparkar och slag
Med värkande armar och värkande ben
Har det gått ännu en dag
Snälla, lämna skeppet innan det är försent
Och rädda det som räddas kan
Inte göra som du gjort i åratal
Bara klättra högre i skeppets mast
När toppen på masten till slut är nådd
Så finns det ingenstans kvar att fly
Det enda du kan göra då är att se
Ditt liv förstöras för all framtid
Med hårda sparkar och slag
Med värkande armar och värkande ben
Har det gått ännu en dag
Snälla, lämna skeppet innan det är försent
2011-01-30
21:46:13
Fredagkväll när den är som bäst
Kan inte sluta kolla på denna underbara serie. Blir nostalgisk så de kryper i hela kroppen ;)
Är på säsong 2 av 20 så massa timmar väntar
Är på säsong 2 av 20 så massa timmar väntar
♥
Vila i frid
♥
♥
En känsla av frihet
Hon som ingen kan nå
E&F
♥
Rally
Jag mår bra och det blir vackert och lika sorgset som förut men här finns inga brustna hjärtan alla ser likadana ut
Jag längtar efter doften av sommar.
Jag vet att du hatar det falska och fula dina ögon är rena de ser inte smutsen som vi
Dripp, dropp, dripp, dropp, dripp, dropp.
Och solen har sin stilla gång, och överallt en doft av tång
Vem är jag?
Jag har länge försökt låta bli att ta reda på det. Men nu känner jag mig redo att ge mig själv ett svar.
Men det är svårt. Fruktänsvärt svårt. Vet inte i vilken ände jag ska börja. Ibland tvekar jag på om jag vill ta reda på vem jag är. Är rädd att komma fram till något jag inte blir nöjd med. Men som sagt innerst inne känner jag mig redo. Måste bara ge det lite tid. Paniken kryper i mig, ångesten börjar sakta komma smygande. Haft nog med de känslorna, de va nära att förstöra mitt liv. Jag förstod det inte då. Ingen förstod.
Men nu, snart ska jag komma fram till svaren på frågorna jag söker. Jag känner mig värd det efter så lång tid.
Det kommer antagligen göra ont, det kommer antagligen slita upp sår som är näst intill läkta. Men jag måste ta tag i mitt liv nu.
Jag måste ta reda på vem jag är.
Men det är svårt. Fruktänsvärt svårt. Vet inte i vilken ände jag ska börja. Ibland tvekar jag på om jag vill ta reda på vem jag är. Är rädd att komma fram till något jag inte blir nöjd med. Men som sagt innerst inne känner jag mig redo. Måste bara ge det lite tid. Paniken kryper i mig, ångesten börjar sakta komma smygande. Haft nog med de känslorna, de va nära att förstöra mitt liv. Jag förstod det inte då. Ingen förstod.
Men nu, snart ska jag komma fram till svaren på frågorna jag söker. Jag känner mig värd det efter så lång tid.
Det kommer antagligen göra ont, det kommer antagligen slita upp sår som är näst intill läkta. Men jag måste ta tag i mitt liv nu.
Jag måste ta reda på vem jag är.
En doft av sommar.
Som en droppe i havet, ingenting alls
Kriget är slut
Under sina första fyra år bodde Morgan och hans lillebror Stefan tillsammans med sin ensamstående alkoholiserade mor. Vardagen var fylld av supande, slagsmål och flyttar mellan olika lägenheter. Men mamman älskade ändå sina söner och försökte ta hand om dem så gott hon kunde. Och Morgan hittade på allehanda bus och upptåg som gjorde honom till hjälte både hos kompisarna och fyllgubbarna.
Men till slut tappade mamman kontrollen över festandet, förlorade jobbet och blev inlagd på behandlingshem. Morgan och hans lillebror hamnade på barnhem, men trots mammans alla löften kom hon aldrig och hämtade dem. Istället skildes bröderna åt och skickades från fosterfamilj till fosterfamilj.
Men till slut tappade mamman kontrollen över festandet, förlorade jobbet och blev inlagd på behandlingshem. Morgan och hans lillebror hamnade på barnhem, men trots mammans alla löften kom hon aldrig och hämtade dem. Istället skildes bröderna åt och skickades från fosterfamilj till fosterfamilj.
Morgan tycktes förutbestämd för ett liv med missbruk och misär. Räddningen kom i form av en kärleksfull fosterpappa som vågade ställa krav, och teatern som blev Morgans nya hem.
Kriget är slut är en gripande skildring av ett maskrosbarn som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Med stor detaljrikedom och tidsatmosfär tecknar Morgan Alling ett porträtt av en pojke som överlever tack vare sin humor och sin längtan efter revansch.
Har ni inte läst den.
Läs den!
Har ni inte läst den.
Läs den!
Kärlek
Finns det någon mer underbar än Sheldon. Haha
Håll mig hårt För jag skakar av all denna meningslöshet jag förstår bara det som är vårt
Du vet att verkligheten är inte alltid så verklig.
Inga ord kan beskriva känslorna som kommer till tonerna av Winnerbäck. Alla minnen. De jag egentligen vill glömma, men samtidigt inte. Det är toner av kärlek, smärta, skratt, tårar, sommar, vänner, livet, drömmar och verklighet.
Mitt hjärta slår ett extra slag.
Kan Dee Shop
Kunde inte hålla mig i längre
♥
♥
Det går inte alltid att sätta ord på allt, och ibland är det helt enkelt ingen ide att ens försöka.
Gott Nytt År
Bättre sent än aldrig heter det ju visst.
Tänkte skriva ett "gott nytt år mina vänner" inlägg i fredags. Men sen slog det mig att ja tror helt ärligt inga av mina vänner läser min blogg. Det är därför ja nästan aldrig skriver utan bara lägger upp bilder för ja har ingen aning om vem som läser. Och det konstiga är att det är ett antal läsare som strävar att kika in någon gång varje dag. Men skriver man i ett inlägg och frågar vilka de är som läser så är det aldrig någon som kan svara. Det stör mig lite på ett sätt. För då känns det som det är folk bara är inne och snokar. Det kanske är lite det som är grejen med att ha en blogg? Att nyfikna människor ska kunna rota runt i folks liv utan att någon ska behöva märka något.
Jo jag känner mig lite bitter idag. Vet inte varför men ja vill att något ska hända i mitt liv. Nått stort. Nått oväntat.
Nu: Åka och jobba och i morgon sova bort hela dagen. Ja hatar`t. Att sova bort en hel dag.
Tänkte skriva ett "gott nytt år mina vänner" inlägg i fredags. Men sen slog det mig att ja tror helt ärligt inga av mina vänner läser min blogg. Det är därför ja nästan aldrig skriver utan bara lägger upp bilder för ja har ingen aning om vem som läser. Och det konstiga är att det är ett antal läsare som strävar att kika in någon gång varje dag. Men skriver man i ett inlägg och frågar vilka de är som läser så är det aldrig någon som kan svara. Det stör mig lite på ett sätt. För då känns det som det är folk bara är inne och snokar. Det kanske är lite det som är grejen med att ha en blogg? Att nyfikna människor ska kunna rota runt i folks liv utan att någon ska behöva märka något.
Jo jag känner mig lite bitter idag. Vet inte varför men ja vill att något ska hända i mitt liv. Nått stort. Nått oväntat.
Nu: Åka och jobba och i morgon sova bort hela dagen. Ja hatar`t. Att sova bort en hel dag.
Till Startsidan
Slå dig fri
Maj 2013
Min flickr
